Massage - teori
Massage - praktik/video

Video om: 
prom 
rom
stretching

respirationssystemet - teori
respirationssystemet - video om diafragman och ballongen

Doga

stress
stresshormoner 
signalsubstanser

långpromenader 

 

Respirationssystemet
Hos hunden består respirationssystemet av luftvägarna, lungorna, samt de muskler som möjliggör luftens strömning in och ut ur kroppen. Den enhet i lungan som sköter själva utbytet mellan syre- och koldioxidmolekyler är de små lungblåsorna, alveolerna.

Respirationssystemets uppgifter är främst
- tillföra vävnader syre
- leda bort koldioxid

Bröstkorgen bildar brösthålan. Brösthålan är ett slutet rum som avgränsas neråt av diafragman. Diafragman är kupolformad med högsta punkten kranialt vid normalläge/avslappnat läge. Lungorna fungerar på så sätt att när vi ska andas in luft sjunker mellangärdet/diafragman ner och revbenen lyfts upp. Istället för den kopolliknande formen så blir diafragman platt och färmed ökar det utrymme som lungorna har. När detta händer kan lungsäckarna utvidgas och trycket i lungsäckarna sjunker. Automatiskt kommer då luft att strömma ner till lungorna om vi öppnar upp luftstrupen. Väl i lungorna hamnar syret i lungblåsorna där blodet byter bort sina koldioxid molekyler, som har hämtats i cellerna och istället tar upp nytt fräscht syre som ska transporteras ut till cellerna.
Vid utandning åker mellangärdet upp och revbenen trycks tillbaka samtidigt som musklerna runt om lungorna slappnar av. När detta händer kommer luften att tryckas ut ur lungorna då lungvolymen blir mindre. Enda vägen för luften är upp genom luftstrupen och ut genom munnen eller näsan.

Vid andning aktiveras även muskler på sidan av mage/ryggen, de snedställda musklerna. Snedställda muskler mellan revbenen dras ihop. Då glider revbenen mot varandra, vilket leder till att bröstkorgen höjs. Musklerna är nu förkortade. Avståndet mellan ryggraden och bröstbenet har ökat, vilket innebär att brösthålans volym också ökat. Andra revbensmuskler, som lutar åt andra hållet, sänker bröstkorgen vid forcerad utandning så att brösthålans volym minskar. Vid forcerad utandning dras också bukmusklerna ihop och pressar bukhålans inälvor uppåt mot mellangärdet. Mellangärdet pressas då även det uppåt, vilket leder till att brösthålans volym minskar.

Reglering av kroppstemperatur involverar många kroppssystem, inklusive respirationssystemet. Tänk dig att du går med en hund en varm dag, hunden har jätte mycket päls. Vad gör hunden då? – jo hunden börjar att flämta, det är faktiskt respirationssystemet som hjälper djuret att kyla sig genom flämtningen. De snabba, kraftiga rörelserna som flämtningen orsakar ökar avdunstningen av vätska från slemhinnorna i luftvägarna och munnen. Detta i sin tur hjälper till att kyla blodcirkulationen precis under epitelet. Under kalla omgivningsförhållanden däremot, om ni är ute en kall vintermorgon så är det de ytliga blodkärlsnätverken under epitelet i näsgångarna som hjälper till att värma inandningsluften innan den når lungorna.  (Detta hjälper t.ex. till att förhindra hypotermi [lågkroppstemperatur] ).
 
Thorax, eller som man i vardagligt tal kallar det, bröstkorg. Det avgränsas av ryggkotor (lat. Vertebrae) dorsalt, revben och interkostalmusklerna lateralt samt bröstbenet ventralt. Bröstkorgens huvudsakliga innehåll omfattar, lungorna, hjärtat, stora blodkärl, never, matstrupe, luftstrupe, lymfkärl och lymfkörtlar. Ett tunt membran som kallas för lungsäcken (lat. Pleura) har två hinnor, ett yttre som är fäst till det den inre ytan av brösthålan som kallas parietal pleura och ett inre som omger organen och strukturerna och kallas visceral pleura. Mellan dessa två skikt finns det ett utrymme som är fyllt med en smörjande vätska. Varför? Pleura vätskan ser till att ytorna på organ, speciellt lungorna glider smidigt längs slemhinnan i bröstkorgen under andetagen.

På illustrationen ser ni diafragman ritad som ett rött streck där pilen "mellangärde" pekar. Där ser ni den kupolformade muskeln som vid utandning liknar bilden och vid inandning blir mer platt och därmed ger mer yta till lungorna. 

Mer förklaring om detta på videon. 
 

HORMONER – SIGNALSUBSTANSER
Både hormoner och signalsubstanser fungerar som budbärare i kroppen. Hormoner utsöndras av ett organ eller en körtel och bär med sig information till målceller om att utföra någon särskild uppgift. Signalsubstanser är mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Många signalsubstanser är hormoner, men inte alla. Om din hjärna tolkar något som hotfullt kommer du utsöndra hormoner och signalsubstanser som hjälper dig att springa eller slåss, men om den istället tolkar något som intressant får du ett påslag som får dig att känna dig pigg och engagerad. Intressant att notera är att den kemiska mixen avspeglar hjärnans tolkning och inte hur det faktiskt är. Det finns därför mycket att vinna på att lära sig att medvetandegöra hjärnans tolkning, och även att få koll på hur sättet du agerar påverkar hjärnkemin hos dem du möter.
 
Adrenalin
Adrenalin är ett stresshormon som frigör extra energi till kroppen vid exempelvis upplevd fara, fysiska utmaningar, psykisk stress och ilska. Energi omfördelas i kroppen och koncentreras till musklerna genom att blodsocker och blodfettsyror höjs. Blodet omfördelas även så att musklerna får mer blodtillförsel medan magsäck, tarmar och hud får mindre blod. Blodtrycket höjs, hjärtat pumpar fortare, syreupptagningsförmågan stegras och graden av vakenhet ökar. Pupillerna vidgas för att förstärka synförmågan. Vi blir uppmärksamma.

Noradrenalin
När kroppen mobiliserar kraft till kamp, försvar eller plötslig alarmberedskap frigörs både adrenalin och noradrenalin. Det är viktigt för vår vakenhetsgrad och ger entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Det är även bra för aptiten och reglering av sömn.

Kortisol
Kortisol är ett stresshormon som frigör energi till kroppen och ökar uthålligheten. Det utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen som exempelvis vid svält, eller vid väldigt lång fysisk ansträngning. Kortisol utsöndras också vid tillfällig stress, vid kamp och flykt, vid dålig sömn samt vid lågt blodtryck. Kortvarig stress leder inte till några men, men höga halter av kortisol vid långvarig stress anses kunna försämra minnesfunktionen, koncentrationsförmågan och försvaga immunförsvaret samt hämma uppbyggnad av bindväv och matsmältning.

Dopamin
Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet och är kopplat till hjärnans belöningssystem och ger en upplevelse av eufori och lustkänsla. Det verkar även lugnande, smärtstillande, stimulerar motoriken, höjer koncentrationen och effektiviserar inlärningsförmågan.
Dopaminbrist kan leda till trötthet, koncentrationsproblem, mental slöhet, dysterhet, tungsinne, ointresse och att man blir allmänt ouppmärksam. Det finns stora kopplingar mellan dopamin och olika beroenden som till exempelvis rökning, narkotika och alkohol men även mat och spel.

Serotonin
Serotonin är en signalsubstans som reglerar koncentrationsförmåga, impulskontroll, sömn och sexlust. Gemenskap, samhörighet och trygghet höjer serotoninnivån samt motverkar depressioner. I övrigt anses serotonin vara dopaminets motsats.
Minskad nivå av serotonin skapar rädsla, ångest, nedstämdhet, irritation. Sötsaker, alkohol och narkotika kan förhöja serotoninnivån så att man blir nöjd och euforisk, dessvärre är det även vanligt att man blir depressiv när droger som exempelvis alkohol slutar verka. God sömn är viktig för att hålla produktionen av serotonin på en normal nivå.

Melatonin
Melatonin är ett hormon som reglerar sömnen och produceras i tallkottkörteln. Att vistas i dagsljus under dagen gör att produktionen av melatonin blir högre på natten.

Endorfin
Endorfin är ett hormon som lindrar smärta och ger bland annat känslor av välbehag och lycka, minskar stress och stärker immunförsvaret. Ibland kallas det för kroppens eget morfin trots att dessa två substanser är helt obesläktade. Endorfin påverkar vår vilja att sova, äta och dricka och utsöndras bland annat vid skratt, stress och motion men även av sex och förälskelse.
När kroppen har en hög nivå av endorfiner känner man sig full av energi, har ett minskat behov av sömn och svagare hungerkänslor. Man kan öka kroppens produktion av endorfiner genom att regelbundet ha ett meningsfullt utvecklande socialt umgänge. Man kan även öka kroppens produktion av endorfiner genom att träna upp sin mentala hälsa och bli mer positiv, lycklig och rofylld.

Oxytocin
Oxytocin är ett hormon som verkar avslappnande, lugnande, skapar trygghet, förbättrar relationer, minskar stress och ångest. Det förbättrar även näringsupptaget, ökar tillväxten hos barn, ökar läkningshastigheten av sår, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, minskar blodtrycket, förbättrar matsmältningen, minskar rädsla och fientlighet samt motverkar depressioner.
Oxytocin frigörs vid kroppslig beröring, kramar, massage, sex, amning, socialt um­gänge, dans, simning. Även yoga och meditation frigör oxytocin. En förhöjd nivå av oxytocin minskar också stresshormonet kortisol.

 HPA-AXELN
·       Hypothalamus
·       Pituitary-hypofysen
·       Adrenal-binjurar
När vi lever under stress och kroppen måste öka takten utsöndrar hypothalamus ett hormon som heter corticotropin (CRH). Det signalerar till hypofysen att börja producera ett annat hormon som heter ACTH. Det hormonet i sin tur signalerar till binjurarna att börja producera adrenalin, noradrenalin och kortisol. När stresshormonet kortisol (från glucokortitropin) är riktigt högt i blodet “läser” hjärnan av det och ska då sluta producera corticotropin (CRH), det som utlöste det hela från början, som en signal till kroppen att inte producera mera stresshormoner. En konstant hög nivå av kortisol i blodet är inte normalt, och hjärnan har då detta naturliga “feedback” system som ska slå av impulserna att producera stresshormoner.

Det som händer när hpa-axeln slutar fungera är att det inte stannar av, utan den fortsätter och går runt och runt igen. Hypothalamus fortsätter producera corticotropinet som håller igång processen. “Feedback” systemet fungerar inte längre.
När corticotropinet inte upphör och kortisolet alltid är högt hämmas förmågan att bilda DHEA, det hormon som skulle hjälpa oss att dämpa effekterna av stresshormoner i binjurarna. Då hämmas snart olika neurotransmittorer i hjärnan (serotonin, dopamin och oxytocin, acetylkolin, tillväxthormon och könshormoner) och man har kommit in ett tillstånd som kallas att vara utbränd, ha hjärnstress eller utmattningsdepression.

BILD SOM FÖRKLARING!
 
 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.